Maximalt utnyttjad ilska!

Hormonerna som gör mitt humör fruktansvärt är inte bara dåliga! VIssa stunder så är jag så arg och ledsen och besviken på hela världen att jag gråter floder. Men de ger också energi på något konstigt sätt.

För igår blev jag sur över att jag kanske måste gå ända ut i laggårn för att kolla om vi hade lyckling. Å så sjukt jobbigt tänkte jag! Bäst att kolla inne i köket först, ifall det finns där i frysen behöver jag ju inte gå ut. Men då jag skulle öppna översta lådan så gick det inte. Skitfrysen har frostat igen totalt. Gaaaaa, det drev mig till vansinne på tre sekunder tror jag. Jag slet ut allt som var i frysen och sprang ut i laggårn och sen satte jag igång och avfrostade den dumma lilla frysen i köket. Sen så torkade jag rent och organiserade om hela altet. Nu har vi en frys utan frost som det är en extrem ordning i. Även om det var jobbigt att vara ledsen och arg så fick jag ju en vettig sak gjord.

Antar att det är nu själva boandet börjar komma igång. Tycker att jag städar varje dag och grejar och ordnar.

Imorgon är det dags för barnmorske besök igen, hoppas att mitt blodvärde stigit lite så järntabletterna har gett något.

Övervikt

Igår skrev ÖA (Örnsköldsviks Allehanda, vår tidning) att det är så många gravida nuförtiden som har för högt BMI och är altså överviktiga. Högst i landet var vi i Västernorrland. Gu vad hemskt! Det innebär ju stora risker för både en själv och bäbisen. Självklart så är ju inte alla graviditeter planerade. Men jag tycker ändå att man borde tänka efter några gånger innan man struntar i skydd. Tyvärr så kan jag inte hitta artikeln på nätet så det går inte att länka till den. Men man skäms lite och blir besviken på samma gång.

Som tur var så kan jag ha ett mycket gott samvete själv för mitt BMI ligger på 22 tror jag. Altså helt "normal"! Men jag tycker ju att jag kan gott skryta lite om hur himmla bra jag är eftersom jag borde dra ned statistiken lite för Västernorrland. Hittils sedan jag blev gravid har jag dessutom inte gått upp något alls, jag har istället gått ned. Vet inte riktigt varför och det rör sig om 2-3kg så det är ju inte så mycket. Huvudsaken är ju att bäbisen mår bra och att jag sen mår bra. Och min barnmorska sa att såg man ut som mig så var det absolut inget att oroa sig för, så jag litar på henne. Men jag borde ju gå upp lite i vikt snart iaf. Vi får väl se hur det slutar om ca 17 veckor.

Smidigast av alla

Jag känner att jag är lite otymplig och osmidigare än normalt. Det har börjat att ta emot då jag böjer mig och jag blir så snabbt trött i ryggen osv. Är väl antagligen helt normalt, men också lite irriterande.

image11

En bild på min bäbismage vecka 21! Ja nu har det gått mer än hälften. Helt galet! Jag längatr så in i norden efter det lilla livet som är där i. Det är nog en riktig sprallgurka känns det som. Den sparkar så mycket att jag sitter och skrattar för mig själv ibland.

Näe nu ska jag till stallet och rida, fast jag får ha ridbyxorna öppna för magen putar ut så. Men det ska nog gå bra ändå. För det är så himmla mysigt att rida!

Barnmorska

Det låter nästan lite farligt att träffa en barn morsk person, men det är jätte kul tycker jag iaf.

Igår var jag på en helt vanlig BM besök där vanlig prover tog och vanliga frågor ställdes. Jag fick somvanligt kissa i en mugg, och det var helt ok. Sen fick jag ta blodtryck och det var svårt att säga vad det gav eftersom min kropp inte samarbetar så fort den där grejen åker på min arm. Jag får högt blodtryck bara jag kommer in på ett sjukhus tror jag. Men det var ingen fara ändå tyckte barnmorskan. Jag fick även väga mig och vågen visade precis som jag trodde (eller vet) att jag gått ned lite i vikt. Men det beror på att jag mådde lite illa frånbörjan och jag blev äcklad av mycket som jag vanligvis har kunnat äta utan problem. Och nu så kan jag inte äta så stora portioner heller, för det känns som att magsäcken ligger strax under lungan. (i ärlighetens namn så vet jag faktiskt inte vart den är då man är gravid, antar att den ligger lite högre än vanligt kanske och att det klämmer på den) Och sen, blev jag stucken i fingret så hon kunde mäta mitt blodvärde, det låg på 118 och det är lite lågt. De vill att det ska ligga över 120 helst! Jag hade 126 på inskrivningen så det var ju ganska lågt redan då. Har haft 140 innan jag blev gravid. Så nu blev jag rekomenderad att äta järntabletterna Niferex. Och jag erkänner att jag är livrädd för förstoppning, men jag vet att de tabletterna kan ha motsatt effekt också. Så jag ska börja att ta dem varannan dag och se hur det går.

Sen fick jag info om vattengympa för gravida som jag har anmält mig till, och jag hoppas att jag kommer med.

Bäbistankar

Egentligen är det väl kanske inte konstigt att jag bloggar om min kommande bäbis. Det är egentligen det enda som jag tänker på hela dagarna nästan. Känns så himmla länge bara tills den ska komma ut. Det är ca 20 veckor och några dagar kvar, så man kan ju säga att det är hälften av tiden kvar!

Just nu sitter jag och tänker på vad jag måste se till att köpa för att ett liv med bäbis ska fungera här hemma och såklart vad bäbisen ska heta. Jag vet ju inte om det är en flicka eller pojke, så man vill ju ha ett namn till varje kön i beredskap. Men det kan ju vara så att när den tittar fram så är det inte alls en sån som passar till det namn vi valt.

Så nu sitter jag och påtar på en lista som jag kan skriva ut från datorn ifall jag ska på nån shopping tur framöver. Vilken kan bli en aning svårt eftersom jag saknar klöver. Men på nått sätt så kommer jag garanterat att shoppa allt jag tror att jag behöver ändå. Tur att bäbisen har en pappa med pengar. Men en lista måste jag ju göra så att jag inte glömmer nåt, för tänk om det skulle hända och jag måste skicka Rikard och handla nåt själv. Då blir det ju garanterat fel.

Inatt drömde jag en bäbis dröm igen. Har haft några och de har flera gånger varit mardrömmar. Men inatt så hade jag min lilla bäbis i vagnen och bytte blöja och grejade. Det var en hon och hon var jätte tjock. Och för någon konstig anledning så var det vinter och jag promenerade i Härnösand, men vagnen. Men det är ju i november den lill♥ ska komma ut så det är ju kanske förklarligt att det var vinter i drömmen. Och jag fick höra av min mamma igår att min kusin hade fått sin flicka förra natten och hennes familj bor i Härnösand, så jag kanske var och hälsade på dem. Vi får väl se om det stämmer till vintern.

image10
Lägger in en bild som är tagen förra vecka, då var jag i vecka 19!

Uppdatering: Jordgubbar

Nu läste jag på livsmedlesverkets hemsida att det var vist inte farligare att äta jordgubbarna än att äta annan frukt. Så nu är väl faran över.......eller? Tyvärr så känner jag ingen med ett bauta land som har lust att dela med sig och jag vet inte var de säljer ekologiska jordgubbar här i trakten. Helt klart så skulle det ju kännas bättre att äta sånt, precis som med annan frukt. Men vad gör man då man älskar jordgubbar. Jag kommer nog att äta ändå, har en liter som står och väntar i kylskåpet. Jag får väl skölja dem ordenligt.

De förstör våra jordgubbar

Läste denna artikel på Aftonblandet och blev lite ledsen. Synd att vi inte har något eget land här hemma. Jag älskar jordgubbar och kan vräka i mig hur många som helst. En liter är ju ingenting!!!!

Jag vill ju verkligen inte göra något dumt mot lilla apan i magen....(har redan ätiti två liter nästan själv)

Bomben!!!

Ja nu tänker jag släppa bomben även här. Jag har en bäbis i min mage! Den är snart 18 veckor gammal och verkar må så fint så! Var på ultraljud igår och då spratlade den runt så det blev svårt att mäta hur stor den var! Men tillslut så fick vi fram att det ska komma ut den 16 november. Halva tiden har snart gått och det känns som tiden rusat fram nu. Men själv så tycker jag ju att det gått jätte segt och det känns som en evighet till november. Men den som väntar på något gott kan inte vänta för länge, eller hur det nu är..... men jag tror att de 5 månader som är kvar behövs för att få mig att förstå att jag verkligen ska bli mamma på riktigt.

Nyare inlägg