.

Jag skulle ju komma ihåg att skriva lite här ibland. Minnet känns som en guldfisk ibland.

Dagarna bara springer förbi och Folke har hunnit bli två månader redan. Fattar inte att tiden gått så snabbt, lite skrämmande faktiskt.

Som mamma har jag hunnit börja irritera mig på en massa saker som har med barn att göra. Tex, barnkläder. Varför är de som gör kläder till barn så osmarta att de sätter "lappen" i nacken på plagget. De flesta vet nog att bäbisar spenderar rätt så stor del av dygnet på rygg och det betyder att det skaver som attan där. Helkorkat!!! Sen blir jag sur över att det finns så mycket färgglada och roliga plagg till flickor medan det är jätte trista saker till pojkar.

Sen så blir jag sur över fackets reklam där det sitter en kvinna framför sin laptop och säger att om hon väljer att skaffa barn så blir det med en man som är mammaledig. Sen säger hon att hon är mycket hellre på jobbet än hemma. För det första så heter det föräldraledig och för det andra, vad i hela friden ska hon ha barn för om hon inte vill vara 
hemma??? Ska man ha barn så ska man banne mig ta hand om dem också! 

Jag storstrivs med att vara hemma med Folke och jag skulle nog kunna vara med honom tills han fyller 5 och ska in i skolverksamheten. Varje gång han tittar med sina vackra ögon så smälter mitt hjärta lite, och då han ler så kommer det lätt några glädjetårar från mina ögon. Han är så fin och underbar. (Ja, man blir blödig då man blir mamma.)