Att det kunde bli så?

När jag tänkte att jag någon gång skulle bli mamma, så var jag stensäker på att jag skulle amma! Så när jag blev gravid så frågade barnmorskorna på mödravården om jag hade tänkt att amma eller ej. Självklart så sa jag ju ja, och blev genast fullmatad med information om ammning. När lille Folke kom ut så ville han äta nästan direkt och det andra dygnet i han liv så åt han hela dagen. Ammningen kom igång jätte snabbt och Folke har gått upp i vikt med raketfart.

Men att det skulle kunna bli så mycket krångel med själva brösten, det visste jag inte. Det var ingen som sa något om det. Nu i denna stund så sitter jag på en 14 dagars kur med antibiotika för jag haft haft sån fruktansvärd smärta i över två veckor. Har haft jätte onda mjölkstockningar och tre omgångar med svidande och brännande svamp och nu nån slags bakterieinfektion. Allt som allt så har jag räknat ut att i min sons 4½ månaders liv så har jag haft 3 veckors smärtfri ammning.

Jag hoppas verkligen att det ska vara slut på det onda nu så att jag får mysa med min goa unge.

Jag tjatar hela tiden om att jag ska bli bättre på att uppdatera, men nu har vi skaffat en ny dator så det kanske blir bättre. Sen hoppas jag på lite mer ork då jag kanske inte behöver ha så ont jämt.

Kommentarer
Postat av: Nina

Jaaa, visst är det sjukt störande att man aldrig får höra om all problematik som faktiskt kan dyka upp med amningen, hur ont det kan göra och hur svårt det är att få till det rätt! Hang in there!
Kram

2008-04-05 @ 15:15:19
Postat av: Lisa

Ja, de är ju så himmla noga med att tala om hur ont en förlossning gör och vilka hjälpmedel och alternativ man har där. Men ammning det är lite förskönat.

2008-04-06 @ 12:21:26
Postat av: Marie i Luleå

Hej!
Kennelmorsan här. Jag har ju inte bara hundvalpar av och till utan har klämt ur mig tre egna ungar också ;o). Och jag instämmer helt beträffande amningen! Alla pratar om hur mysigt det är, men större delen av tiden gör det så ont att tårna krullar ihop sig. Brrr!

Jag lyckades också få mjökstockning med nummer ett och det var ingen höjdare. Men jag lärde mig en del av det också. Hör av dig om du vill ha lite tips!

Kram
Marie


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback