Sur sillgubbe
Hade inte tänkt att skriva detta men jag bara måste!
Idag när jag och Rikard satt och slängde i oss vår havregrynsgröt till lunch så kom det en bil in på gården och blokerade vägen från vårt hus. Jag tittar ut genom fönstret och ut ur bilen stiger en man i 50 års åldern med en cigarett tänd i munnen. Det första jag tänker då är -Vem är det? Och -Fy vad äckligt med de som röker inne i bilen! Jag frågar Rikard om det är någon han känner, men det är det inte. Och jag ser då att mannen sätter fart mot vårt hus. Rikard hade inte hunnit klätt på sig så han slank in på toaletten för att göra sig klar, eftersom vi precis var på väg till att åka på föäldragruppen.
Jag ser hur mannen bockar sig ned mot gräsmattan och lockar på vår katt. Och jag tänker igen -Neeeej, ta inte i vår katt med dina äckliga cigarettfingrar!!! Som tur var så sitter vår katt som en fån kvar och ser bara misstänksam ut så mannen stegar upp på vår bro och knackar på. Jag öpnnar dörren och där står han och bolmar med sin cigarett. Jag verkligen avskyr när folk röker mitt upp i ansiktet på en utan att fråga om det är ok först. Sen tycker jag att det är lite fräckt att ställa sig på någon okänd människas bro och röka så att det kommer in i huset. Han vet ju inte om han knackar på hos någon extrem allergiker!!!
Jag säger hej till mannen och han försöker formulera något som inte blir förståeligt så han börjar om. Han frågar om jag tycker om sill. Mnja, säger jag. (jag äter sill men det är ju ingen vardagsmat för mig). För han vill ju såklart då sälja sill fileér, i kilos hinkar som är klara att lägga in i valfri inläggning eller stekas. Inte vet väl jag hur man lägger in sill!!!!! Nja, säger jag och tycker att det låter lite mycket med ett helt kilo. Slängde några småburkar förra veckan som datumet gått ut på och ändå håller ju sill länge. Men säger han, de håller ända tills i maj. Jamen, det blir nog för mycket ändå tycker jag. Då tycker han att jag ska vänta lite så ska han gå till sin bil och hämta en hink så jag får se hur fina de är och att det inte alls är så mycket. Då säger jag att jag har inte tid att vänta för vi är påväg bort. Hmpf, fnyser han! Och säger -Folk säger så mycket konstigt! Du ska veta vad jag får höra dåliga bortförklaringar! Jag blev helt paff! Jag säger då att han får minsann tro vad han vill, men vi ska på föäldragrupp NU! Men han ger sig inte och börjar gå mot sin bil. Och då säger jag igen att jag har inte tid. Då blir han jätte sur och mumlar något om att jag inte ens sett sillen. Jamen säger jag, jag behöver ju inte se den om jag inte vill ha den, det är ju för mycket!!! Ännu surare och mumlandes så går han till bilen och åker iväg.
Då jag stängt dörren så ångrade jag mig att jag inte snäste av honom med en gång och sa något om rökningen och att jag är allergisk mot både sill och rök. Han var ju egentligen riktigt fräck som både stog och rökte så det kom in rök i vårt hus och anklagade mig för att ljuga om att jag inte hade tid. Jag har ju svårt att tro att han får sälja nån sill om han kör den metoden på andra ställen också.
Ja så nu vet ni det...
Idag när jag och Rikard satt och slängde i oss vår havregrynsgröt till lunch så kom det en bil in på gården och blokerade vägen från vårt hus. Jag tittar ut genom fönstret och ut ur bilen stiger en man i 50 års åldern med en cigarett tänd i munnen. Det första jag tänker då är -Vem är det? Och -Fy vad äckligt med de som röker inne i bilen! Jag frågar Rikard om det är någon han känner, men det är det inte. Och jag ser då att mannen sätter fart mot vårt hus. Rikard hade inte hunnit klätt på sig så han slank in på toaletten för att göra sig klar, eftersom vi precis var på väg till att åka på föäldragruppen.
Jag ser hur mannen bockar sig ned mot gräsmattan och lockar på vår katt. Och jag tänker igen -Neeeej, ta inte i vår katt med dina äckliga cigarettfingrar!!! Som tur var så sitter vår katt som en fån kvar och ser bara misstänksam ut så mannen stegar upp på vår bro och knackar på. Jag öpnnar dörren och där står han och bolmar med sin cigarett. Jag verkligen avskyr när folk röker mitt upp i ansiktet på en utan att fråga om det är ok först. Sen tycker jag att det är lite fräckt att ställa sig på någon okänd människas bro och röka så att det kommer in i huset. Han vet ju inte om han knackar på hos någon extrem allergiker!!!
Jag säger hej till mannen och han försöker formulera något som inte blir förståeligt så han börjar om. Han frågar om jag tycker om sill. Mnja, säger jag. (jag äter sill men det är ju ingen vardagsmat för mig). För han vill ju såklart då sälja sill fileér, i kilos hinkar som är klara att lägga in i valfri inläggning eller stekas. Inte vet väl jag hur man lägger in sill!!!!! Nja, säger jag och tycker att det låter lite mycket med ett helt kilo. Slängde några småburkar förra veckan som datumet gått ut på och ändå håller ju sill länge. Men säger han, de håller ända tills i maj. Jamen, det blir nog för mycket ändå tycker jag. Då tycker han att jag ska vänta lite så ska han gå till sin bil och hämta en hink så jag får se hur fina de är och att det inte alls är så mycket. Då säger jag att jag har inte tid att vänta för vi är påväg bort. Hmpf, fnyser han! Och säger -Folk säger så mycket konstigt! Du ska veta vad jag får höra dåliga bortförklaringar! Jag blev helt paff! Jag säger då att han får minsann tro vad han vill, men vi ska på föäldragrupp NU! Men han ger sig inte och börjar gå mot sin bil. Och då säger jag igen att jag har inte tid. Då blir han jätte sur och mumlar något om att jag inte ens sett sillen. Jamen säger jag, jag behöver ju inte se den om jag inte vill ha den, det är ju för mycket!!! Ännu surare och mumlandes så går han till bilen och åker iväg.
Då jag stängt dörren så ångrade jag mig att jag inte snäste av honom med en gång och sa något om rökningen och att jag är allergisk mot både sill och rök. Han var ju egentligen riktigt fräck som både stog och rökte så det kom in rök i vårt hus och anklagade mig för att ljuga om att jag inte hade tid. Jag har ju svårt att tro att han får sälja nån sill om han kör den metoden på andra ställen också.
Ja så nu vet ni det...
Kommentarer
Postat av: Nina
Vilken tur att Findus är en väluppfostrad katt och inte hälsar på främmande rök-gubbar *GO FINDUS!*
Det finns så skumma försäljare! Jag är så glad att Sally "skrämt" bort de flesta :-) Inte så smart drag att stå och bolma samtidigt som man försöker sälja nått, särskilt mat! Bläää för han! Hoppas han inte kommer hit!
Postat av: Lisa
Jag hoppas för din skull också att ni slipper denne man.
Postat av: Sozi
Sjukt dryg sillgubbe! Undrar om sillångorna har haft inverkan på hans hjärnceller?
Postat av: Lisa
Risken finns ju!
Trackback