Min skatt, min ögonsten...
Min älskade hund Jerry har somnat in. Han kämpade med sin rädsla in i det sista!
Men nu är han fri. Han behöver aldrig mer vara rädd eller arg. Han behöver aldrig mer sitta fast i koppel eller lina. Han behöver aldrig mer träffa främlingar!
Jag kommer att sakna hans goa lukt och hans mjuka öron. Jag kommer att sakna hans varma lilla kropp i mitt knä. Ljudet av hans tassar hörs aldrig mer. Det kommer inte att vara någon som följer mig vart jag än går.
Jag älskar honom av hela mitt hjärta och jag kommer att sakna honom för alltid!
Jerry sover för alltid i vår trädgård!
Jerry för evigt i mitt ♥!
Vännen, jag gråter när jag läser det du skriver... att ta bort ett husdjur är hemskt, fast man vet att det är det bästa för dom.
Jag tror att Jerry är och tokspringer på en himmelsk äng och jagar fjärilar. Kram
Så märkligt, jag tänkte att jag skulle kolla i din blogg hur ni hade det och så var det idag som Jerry fick somna in. Jag tänker massor på dig och vet hur jobbigt du har det. De tar en bit av hjärtat med sig när de går. Trösten är att man vet att de har det bättre, men saknaden finns där likafullt.
Kram, Marie
:'( Så sorgligt, men nu har han det bra. Tänker på dig! kramar
tänker på dig...
Vila i frid lilla Jerry-gubben! Lilla hopp-Jerka! Och du, Lisa, han kommer alltid följa dig vart du än går!
Kram
Tårnarna rinner när jag läser det du skrivit... förstår att det känns tugn just nu.
Jerry springer nog runt i sin hundhimmel nu och busar med alla barn och snälla människor och har det jättebra.
Tänker på dig! Kram
Hej! Jag menar inte att gnugga salt i såren, men vad var det som gjorde att ni bestämde er för att ta bort honom? Jag har själv en hund som har problem med främlingar...
Skriv in din e-mail så kan jag svara på det!